Vid lunchen grät jag till Oprah, som hjälpte kvinnor att göra om sina män.
Nu har jag gråtit i snart en och en halv timme till Svenska hjältar. Det är otroligt vad människor gör för varandra. För sådana som man känner flyktigt, för sådana som man aldrig sett tidigare. Den gemensamma nämnaren är att människorna behöver hjälp på ett sätt eller annat. Och då finns de Svenska hjältarna där. Det är så vackert att se och jag önskar att den dagen jag behöver hjälp finns det en Svensk hjälte där för mig.
Mina underbara föräldrar är mina hjältar. Varje dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar