Fem år sedan...

Jag minns de där sista minuterna, då klassen innan vår trängdes och knödde i den smala gången. Ut till scenen. Ut till folkmassan. Ut till friheten.
Det pirrade i hela kroppen.
När de första tonerna av "Don't stop me now" började spelas var ögonblicket då jag bröt mig ut genom skolans tjocka, trygga väggar och plötsligt stod och balanserade alldeles själv. Ingen som hade ett vakande öga över mig och mina framgångar, som påverkade min framtid, som påminde mig om mer eller mindre viktiga händelser. Jag stod själv och det var bara jag som kunde påverka min framtid.

Känner du någon som ska ta studenten, eller kanske du själv, och vill bli fotograferad på din stora dag? Hör av dig till mig här.