Min kära broder har tjatat på mamma om att skaffa en katt till hemmet. Sist vi hade katt blev hon 19 år gammal. Min familj flyttade till ett nytt hus för ett år sedan och har precis fått lite lugn och ro i hemmet. Därför blev svaret "nej" ganska naturligt till broderns förslag.
I fredags åkte brodern ner till Laholm och köpte en kattunge för 100 riksdaler. Kattungen blev ett hett byte i julklappsleken och till slut vann moster den. Men istället för att ta den med sig hem, låter moster kattungen bo hos min broder. Det vill säga även min familj.
Mamma är sådär glad.
Hon heter för tillfället Pippo, men jag tycker att hon mer ser ut som en Selma. Hon är jättelugn, tills hon får kattungedampryck, vill vara med hela tiden och älskar att gosa. Och hon blir mer och mer modig.
Och så luktar hon stall, efter att hon bott i ett under sin 12 veckor gamla uppväxt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar